”Den enda lösningen var en hjärttransplantation!”
6 november, 2024
När jag var bebis tyckte min mamma att jag andades väldigt fort och blev svettig och trött vid amning. Då gick vi till BVC, men de tyckte inte att det var något konstigt och skickade hem oss. Sedan fick vi ett samtal om att det bästa vore ändå att kontakta sjukhuset och då gjorde vi det direkt. Där hörde en läkare ett “märkligt” ljud i mitt hjärta och från den stunden förändrades livet för mig och min familj. Plötsligt skulle jag flygas akut med helikopter till Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Mina föräldrar fick inte följa med mig utan var tvungna att ta tåget och möta mig där. Samma vecka skulle jag och mina föräldrar iväg på min första semesterresa utomlands, men vi hamnade på sjukhuset istället. Vi blev inlagda i flera veckor och läkarna visste inte vad som hade hänt med mitt hjärta, som hade blivit förstorat och hade nedsatt pumpförmåga. Jag är alltså inte född med ett hjärtfel. De sa att jag kanske hade fått ett cytomegalovirus som satt sig på hjärtmuskeln. Vi vet fortfarande inte om det verkligen var så! Redan vid den tiden nämnde läkarna något om transplantation, men medicineringen fungerade och då fick vi åka hem och fortsätta med behandlingen på hemmaplan.
Hjärtproblemet påverkade mig på olika sätt, jag hade svårt att amma så det fick bli sondmatning. Det påverkade min aptit och jag behövde mycket träning för att lära mig att äta själv. Det tog mig flera år.
Jag blev medicinerad tills jag var 8 år, sen blev jag “friskförklarad”. Så när jag återigen insjuknade under tonåren, kom det som en chock! Jag behövde äta mediciner igen och till slut kom läkarna fram till att den enda lösningen var en hjärttransplantation!
Efter operationen hade jag en jobbig tid, då jag kände mig väldigt ensam. Jag blev hemmasittande i 6 månader vilket gjorde att jag inte hängde med i vad som hände i livet utanför hemmet och det kändes som att ingen förstod det jag gick igenom. Jag kunde inte hänga med i skolan eller träffa vänner som tidigare. Idag är jag tillbaka till skolan och jag känner att livet börjar stabilisera sig och att jag börjat hitta tillbaka till verkligheten.
Har du tagit beslut i donationsfrågan? För dig? För dina barn?
Det är dags nu – registrera din/er vilja i donationsregistret.
https://donation.socialstyrelsen.se/
