đȘ HĂLSNING FRĂ N EN STARK FAMILJ đȘ
4 juli, 2024
Vi fick precis ett mejlsvar frÄn en mamma. Det hon skriver illustrerar verkligen hur livet efter en transplantation Àr. Den stora rÀdslan mÄnga kÀnner men Àven stunder av stark kÀmparglöd och tacksamhet. SÄ hÀr beskriver hon det:
âHej!
Lillasyster mÄr mycket bÀttre, hon Àr sÄ stark. Hon började förskoleklass i april och vilken resa hon har gjort.
Hennes bror mÄr bra ocksÄ, allting rullar pÄ för honom ocksÄ. Han Àr sÄ fin och magisk. SÄ mÄn om sin syster. Mina barn Àr verkligen mina superhjÀltar.
Vi har nog levt i en bubbla i mÄnga mÄnader dÀr vi har trott att vi mÄr bra men nu nÀr vi verkligen har kommit till en punkt och börjat accepterat allt som har hÀnt. SÄ kÀnner vi att vi mÄdde nog inte sÄ bra de första mÄnaderna efter allt.
Det har varit svÄrt, riktigt svÄrt men med tiden sÄ ljusnar allt upp. Efter regn sÄ kommer solen och det har det gjort för oss Àntligen. Vi Àr fortfarande vettskrÀmda för allt som kan hÀnda men vi har börjat leva med det. Det kommer nog aldrig försvinna, rÀdslan. Konstigt hur mÀnniskan bara accepterar allt och vÀnjer sig att leva med det.
Att se mina ungar springa runt och bada och bara ha det hÀrligt. Att se dem leka ihop, det var ren glÀdje. Det Àr nÄgot som mÄnga tar för givet men det gör vi inte.
Tack för att ni finns Jag har inte haft sĂ„ mycket kontakt med er men av nĂ„gon anledning sĂ„ kĂ€nns det som att det Ă€r bara ni som förstĂ„r oss. â
